Aja Baja!

Här är jag glamouröst inklämd i en läcker bajamaja.

Den är blå, som ni som inte lider av färgblindhet, kan se. KNALLBLÅ!

Knullblå.. Höhö!

Det här är anledningen till varför jag inte afterworkar så värst ofta. Men idag gjorde jag det. Tre starköl senare kändes det jävligt fel att sitta på debasers uteservering i svettiga joggingdojjor. Jodå. Jag skippar INTE min powerwalk. Inte ens när jag vet att jag ska öla efteråt. Malin räddade mig med ett rött läppstift. RÖTT! Det som inte är dött är rött! Eller blått? Eller whatever!

Vad har ni gjort idag? Jag har plåtat mig själv inne på en bajamaja.

Count your blessings!

Man kan vara tacksam över att man har livet i behåll och att man inte var en av de stackars jävlar som krockat på E20. Vi fick visserligen sitta i bilkön Allan, men vi kom helskinnade tillbaka till kungliga huvudstaden från Örebro. Jag och Mattias åkte dit för att äta god mat och fira min farbror med fru som slog ihop sina födelsedagar. Efter besöket när jag satt där i bilkön utan möjlighet att stressa vidare, inträffade något ytterst unikt och ovanligt. Inte så unikt som att en rosa älg svävade förbi, men nästan.

I counted my blessings.

Några av tankarna är för privata för att ta upp i detta offentliga sammanhang, men några andra kan jag dela med mig av.

Jag beundrar min pappa för att hans humor och påhittighet är outstanding i alla lägen. Tar man fram mobilkameran och säger: - Gör något oväntat, så gör han så här...

Visserligen råkade loggan skymmas och bilden bli oskarp, men skulle jag be honom göra det igen skulle det inte vara samma sak.

Jag är imponerad över min svärmor som står och dinglar galet högt uppe på en helt sinnessjuk stege utan att klaga, svettas eller svimma.

Helt sjukt. Jag skulle inte göra det för pengar ens. Hon är så tuff.

Jag beundrar Mattias som alltid lyckas se positivt på det mesta, vara glad och i princip ständigt på ett gott humör. Han impar på mig eftersom han kan ALLT om ALLA bilar och helt sjuka små fjuttdetaljer. Vissa kanske skulle kalla det nördigt men jag tycker det är härligt att han har ett så brinnande intresse. Han skulle göra Christer Glenning grön av avund om han inte varit jordgubbe. Själv vet jag att bilar har fyra hjul.. oftast.

Jag beundrar min farbror som samlar på Ferrari från järnåldern med ett brinnande intresse ( och har så alltid gjort under åtminstone min livslängd ) trots att han är 193cm lång.

Dessutom har han byggt ett megagarage åt dem vilket börjar bli riktigt tjusigt. Tyvärr var den snuttigaste bilen (en pippigul Daytona... med fyra hjul) på spa just idag för att få sig en helkroppsbehandling.

Jag är tacksam över att jag har världens bästa bror och svägerska som jag älskar. Saknar dem massor eftersom vi inte bor i samma stad längre, men är lycklig över att jag har dem.

I bakgrunden skymtar stackars Daytonans huv som inte fick åka med på spa.

Och ibland... IBLAND.. Kan jag drabbas av beundran inför mig själv. Som idag då jag fick syn på ett porträtt som jag målat på min farbror för 6 år sedan och faktiskt kan känna att: -Jaa, den är ju riktigt ok. Och dessutom känna tillfredsställelse i att jag utvecklats mycket sedan dess och är betydligt vassare nu.

Jag hann tänka igenom saker jag tycker är segt också. Bland annat att jag önskar jag hade tid att träffa bästisen Sketra oftare, att tiden kvar på mitt jobb kan ta slut nån jävla gång, att jag önskar jag hade BETYDLIGT mer tid med Mattias och att det är så segt att det tar så lång tid innan jag kommer att märka av något resultat av motionen.

Well.. På det stora hela har detta varit en riktigt hyfsad helg. Men nu är den slut. Fan.

Fredagspub på jobbet

Det här hände igår.. Plus cirka 6 starköl. Jag doftade aceton. Pikant!

The Tittie-Twister!!!

Hoppla, hoppsan Kerstin och jävlar anåda i min lilla låda vad två respektive utgivningsansvariga kommer att lacka nu då!

Carolina Gynning... Check!

Elita Löfblad... Check!

Natacha Peyre... Check!

Jag förstår ju att det är allt för ansträngande journalistik att lägga trasslet i Libanon, Burma eller Kina på förstasidan. Vid det här laget vet vi ju att bröst säljer som smööööör i solsken. Borttagna bröst, bröstchock eller bröstjobb. It´s all the same.

Misstänker svagt att det snart kommer att vara otrendigt att vara storbystad. Förr i tiden, alltså ungefär då Stonehenge uppfördes, var mitt långa tjocka hår och bystiga hylla de attribut som kunde användas på män i förhäxande syfte. So what att det fanns en mjuk mage som kom med på köpet. Jag hade ju bazookas! Att sensuellt svänga och flänga med håret som Denise Richards gjorde i slow motion under ett gästspel i vänner var ett säkert kort under neolitikum, men helt plötsligt dök något som kallas extentions upp och mitt förtrollande svall var inte längre lika unikt.. Och så dök fusktuttarna upp. Jahapp. Nu var det alltså möjligt att ha stenhård, platt mage kombinerat med stor byst.

"Game over"

Men vad händer nu då?

Please, pleeeeease, pretty please with sugar on top.. Låt fett bli flott!!!!!!

Over and out suckers! I´m getting hammered!

Pralinprinsessan på stjärten

Ligga på en divan iklädd lyxig morgonrock, tåjt lajk ö tåjger, högklackade flufftofflor, äta praliner och titta på Oprah? Det vore sweet det. But nooo.. Istället har jag gått 4 mil på tre dagar. Jag har ett köttigt skavsår på vänster stortå och benen känns idag som otympliga vedträn... Och bortsett från att ett wienerbröd och sex plättar med vispgrädde och jordgubbssylt slunkit ner så har jag i övrigt helt hållit mig från onyttigt överflöd i snart tre veckor.

Så det är klart att det går att skruva upp disciplinen ytterligare ett snäpp och det ska jag, men man får inte se ett "återfall" som om det vore domedagen. Jag tror inte på att ha en "njutardag" eller att "unna sig" när det gäller viktnedgång. Jag kör hardcore och försöker till varje pris undvika det som gör att jag hamnade där jag hamnat, dvs stillasittande, pendlande blodsocker till följd av oregelbundna måltidstider som leder till skräpmat (bli-mätt-fort).

Egentligen så jävla lätt. This is my plan och den funkar för mig. Den funkar säkert inte för alla men jag hatar att banta och att behöva tänka så mycket på vad jag får och inte får stoppa i mig. Det gör mig deppad ju. Jag tycker GI, Atkins och sådant känns krångligt. Jag har inte tid eller intresse för en massa recept och inhandlingar känner jag. Så här gör jag:

1) Jag rör på arslet via en promenad på MINST en timme om dagen 5 dagar i veckan. Senaste tre dagarna har jag gått från Ängby i Bromma till Tekniska högskolan på Östermalm efter jobbet. Det tar 2 timmar och 10 minuter enkel väg. Tar tillfället i akt att snacka i telefon då jag går med handsfree eftersom jag saknat att ha tid till att snacka med vänner och familj. Passar på då. Tycker vännerna att det är drygt att höra mig flåsa så lyssnar jag på radio eller najs musik istället. När kondisen kommit ska jag lägga till lite jogging.

2) Jag vägrar läsk, friterad mat, fikabröd och snacks. Skulle jag av någon anledning inte kunna stå emot försöker jag köpa en liten chokladbit istället för en 250grammare eller en liten chipspåse istället för en bigbag. Det stillar suget utan att jag smäller i mig hela skiten som jag skulle ha gjort annars. Nolltolerans råder.. men shit happens.. Sex stillar sötsug. Bra grej att ta till i brist på choklad.

3) Jag äter alltid en frukt och en skål yoghurt med müsli när jag kommer hem efter jobbet oavsett om jag då känner mig hungrig eller ej. Och till lunch kör jag tallriksmodellen och som mellanmål frukt och/eller en hårdbrödmacka.

4) Jag pratar mycket om detta, skriver om det, ältar och läser om det för att programmera min hjärna att låta bli dålig kost och bli stillasittande.

5) Bryr mig inte om vad vågen visar eftersom jag av erfarenhet vet att jag alltid står still första månaden när jag kickstartar igång kroppen.

Det kommer att bli så kul sen.. men nu är det hårt, jobbigt och jag är sugen på ALLT som jag INTE bör äta exakt hela tiden.

No pain no gain? No finance no romance?

Hawaiian war chant

Mjuk härlig sand, strålande sol, magiskt turkost hav med svallande vågor, blå himmel och jag i bikini.

Livet var smutt. Man var 18 osnutna år. Man bodde på Oahu. Man var knallbrun. Man gjorde pretty much det man kände för. Man hade illasittande bikini. Man hade T & A och var fast som sten. Man var vig och stark. Man hade solblekt hår utan grå stänk i. Man lyssnade på Nirvana. Man behövde inte oroa sig över räkningar. Man var singel. Man hade många kompisar. Man jobbade lite. Livet var en fest.

Hade jag fattat då hur jävla smokin´hot jag var, så hade jag förmodligen inte varit den ödmjuka charmerande.. och *host* omfångsrika varelse jag är idag. En del sätter upp den mest osmickrande bild på sig själva som de kan hitta på kylen som ett avskräckande exempel i hjälpande syfte.

Inget för mig. Jag ska komma i form nu och jag gillar belöning mycket mer än bestraffning. Och trots att bikinin var ful och det var tidigt 90-tal, så var det den ljusaste tiden i mitt liv.

Men det var när jag flyttade till Hawaii som jag slutade träna.

Sedan tappade jag bort det på vägen någonstans. Det är något som jag ångrar, men det är ju skitlätt att vara efterklok. Jag hade tränat hela mitt dåvarande liv men det spelade ingen roll om jag var smal eller mullig för jag hade inte samma självförtoende då som jag har nu. Framförallt inte samma erfarenhet. Jag trodde att jag var tjock. Inte tjocktjock, men i alla fall knubbigare än alla jämnåriga. Det var inget som direkt styrde mitt liv, men jag kände mig obekväm i min egen kropp och det skulle aldrig falla mig in att visa upp den i tajta kläder eller urringat.

Jag var inte tjock. Jag var kurvig. Det fattade jag inte då men det fattar jag nu. Därför blir dessa bilder mina morötter. Självklart har jag realistiska förväntningar. Jag är inte 18 längre och är nöjd med att vara 33 nu.. Och man kan vara precis lika attraktiv och ha bra kondis som några storlekar större. Jag strävar inte efter ett ideal. På den tiden var jag mer påverkbar. Jag försökte aldrig se ut på ett visst sätt för att passa idealet, men jag kände pressen mycket hårdare. Nu säger jag fuck idealen! Sätt upp dina egna. Det har jag gjort. Jag vet när jag mår som allra bäst och det är när jag har bättre flås än nu och det är bara att hugga i. Det finns inga genvägar. När man väl kommit igång är det skitkul, men första månaden är det mest bara drygt. Fixar man den så är det värsta redan gjort.

Men den där tiden på Hawaii kan ingen ta ifrån mig... Och det är skitkul att få ha upplevt det... Även fast det fick mig att lägga träningen på hyllan. Det som återstår att se om några månader är om jag vågar visa mig i bikini i bloggen igen.. eller om jag får fortsätta gömma mig i vassen som nu? Wish me luck!

I´ve got da powah!

Jag är våldsamt imponerad av min egen feta röv. Idag puttade den bort tummen som suttit fast som i ett skruvstäd, lyfte sig ur soffan, hoppade i nördbrallor och kommenderade den högra foten att ställa sig framför den vänstra.. konstant.. som i en loop.

Har man ett ass som är större än det man önskar sig finns det två saker att göra.

1) Gnälla om det

2) Göra något åt det

Jag gick till djurgårdsbron. Det tog nätta 45 minuter från där jag bor. Jag lyssnade på rage against the machine (åf kårs) eftersom det fick mig att öka takten och inte dra benen efter mig. Någonstans mitt i allén på Karlavägen kom jag på mig själv med att dra luftgitarr-riff till Bulls om parade.. De dök upp i början av låten strax efter wah-wah.. Det är helt ok om man har tofsar, brillor och svampplockarparkas.

Mötte härliga Jenny (Mysco) vid bron och sedan blev det åka av. Jag trodde aldrig att jag promenerat på djurgården förut men kände igen statyn av Bellman. Jag drog mig till minnes att statyn finns förevigad på kort i något album.. med en 19-årig grungeklädd, öldrucken blondin med sällskap nedanför.

Jag HAR alltså varit där förr. Det finns ju bildbevis på det. Öl byggde denna vackra kropp... Not today! Två timmar senare var jag och Jenny förjävligt stolta över oss själva. Heja oss! Galet vad enkelt det är att motionera så lång tid i sträck när man har sweet sällskap och mycket att prata om. Tack Jenny! Vi gör det väl igen?

Stolthet idag- Permobil imorgon.

Den här bilden är lånad ur Myscos blogg. Mysco är fabulously beautiful.. Men på den här bilden ser hon ut som sitt namn.. Mysco. Jag ser inte heller ut som på bilden. Men det gör inget. Vi var så galet duktiga och får alla andra att se ut som sölkorvar.. för drygt 3 timmars promenad knäcker det mesta.. faktiskt.

Här sitter vi och pustar ut på Mattias kontorshotell på Artillerigatan med varsin latte respektive kopp te.. Rummet började typ snurra... och så fastnade vi på bild. Häpp!

ZTV

Melinda Wrede.. Minns ni henne? Den blonda rap-tjejen? Just nu har jag tidernas hufvudvärk och ligger på sofflocket och försöker återhämta mig.. Slår på TV.n och zappar runt. Hamnar på ZTV. Galet. Trodde den kanalen hade dött, men jag har tydligen fel.. eller så har den återuppstått. Det visas ju mest skit där med taffliga programledare som behöver en spark i ändan, en klippning och snorpapper .. men wow.. Melinda!!! Hon är jättebra! Intelligent, charmig, karismatisk.. Kick ass kort och gott! Vad uppfriskande med en ny förmåga i rutan som faktiskt har TALANG.

Kanske dags att börja spana in ZTV nudå.. Men bara för Melindas skull.

Feeling hot, hot hot!

Ångande hett hångel! Grabbar, män, killar.. Vill ni veta hur ni ger oss gelé i knäskålarna? Hur ni tänder en eld det bara finns ETT sätt att släcka?

Do this!

http://www.youtube.com/watch?v=PAFPMR45nBI

Sen skulle det inte skada om ni har samma sexappeal som smokin´hot Desmond Harrington i filmen "the Hole".. Som för övrigt är en riktigt bra film. Se den om du är sugen på att se en thriller om posh engelska internat-tonåringar som genomgår ett mindfuck. Om inte annat för att få se Desmond. Igen.. Och igen.. Och igeeeeeeeeeeen!!!!

Och ok.. Keira Knightley också dårå..

Jag behöver verkligen hångla mer. Verkligen.

Boom-Shak-A-Lak!!!

Ingen har bett om att få se de här bilderna. Ingen har bett om att ärras så djupt. Men jag bjuder på chocken. Har ni ännu inte spanat in den kurvigaste och läckraste rödtoppen i stada så glid in till Mysco och ta en tjuvtitt.

Det går cirka 6 stureplansflugviktare på två av oss. Bara en sån sak.

We adore us.. Don´t you?

Bullshit-Bingo

Hade jag spelat bullshit-bingo under studiedagen på jobbet idag hade jag fått bingo direkt för jag hörde "värdegrund, eleven i centrum, ta tag i den biten och nå målen" inom loppet av 5 minuter. Trots att en stor majoritet av kollegorna på min arbetsplats studerat vid universitet eller liknande, verkar inte ledningen anse oss vara läskunniga... För trots att vi fått svar på en enkät skickad till oss på mailen ville de ändå gå igenom den på overhead.

Punkt

Efter

Punkt

Efter

Punkt

Kollegornas huvuden bouncade upp och ner som små gamnackar i folkmassan.. Små sömndreggel-rännilar rann fram över golvet. Man panikåt kaffebröd och drack kaffe tills man blev kissnödig för att få chansen att slippa ifrån 5 minuter. Ett pappersflygplan kom seglande.

Det är inte så att man kan fylla studiedagen med något vettigt som att exempelvis passa på att ta tag i något man annars inte hinner med när man ändå har en elevfri dag? Nä kvasibabbel är det som gäller. Helt utan substans, syfte och möjlighet till utveckling.

Jävligt synd att de kickar ut mig på grund av nerskärningarna.

Oj vad jag sörjer.

Inte långt kvar på det där stället nu.. Jag räknar ner.

Vamp-attack!

Jag är precis så bakfull som jag förtjänar. Som vanligt när jag för en endaste gångs skull är ledig är lyan GIVETVIS i gravt behov av att mockas, högtryckstvättas och krattas. Så det var min start på dagen. Jag tyckte så synd om mig själv efter att jag skrubbat toaletten att det kändes legitimt att bevista stan och införskaffa adorable sommarpjuck. How sweet is this? Helt svettfria också.. Än. Tröjan från samma butik (men utan beige piké under ) vill jag tvinga på min sambo. Klädtvång! Nu! Raus! Schnell!!!!!!

Det skulle kunna funka.. För hur desperat jag än försöker få honom att strutta runt här i megamaskulin militäruniform, så är en tröja ett enklare delmål. Baby steps.. Baby steps.

Jag tvättade mig, lockade mig, sminkade mig och klädde mig för att gå på lokal med mina homies. Blev inspirerad av finest och försökte mig på vamplooken med urringning, lösögonfransar, fluffigt hårsvall och plutmun.

Det var en strålande idé.. Ända tills bilden nedanför hände.

Jag tyckte jag var vild, het och top notch... DÅ.

Idag sitter jag med huvudvärk och undrar vad det är jag pillar in. Röda lacket? General? Ettan?

Fler bilder har dykt upp. Gosh. Bland annat en riktigt intim posering tillsammans med finests egna Kim Wilde look-alike, snygga Mysco. Kan möjligen på begäran dyka upp senare. Vet ännu inte om jag törs.

Hemlig information har läckt ut om att man hittade silconinlägg på dansgolvet som för övrigt var sönderdansat. Det hade helt enkelt spruckit.. och någon tappade en patte. Fler pinsamma bilder och dokumentation över patten på golvet finns i Myscos blogg. Länken till henne hittar ni under blogg-o-mania till höger på sidan.

Ni skulle ha varit där. Jag borde ha druckit vatten efter klockan 12.

Man mår som man förtjänar.. men jag har snuttiga skor.

OCH.. Nu ska jag ÄNTLIGEN mysa ner mig i soffan och se det sista avsnittet av Dexter säsong 2. Bittersweet. Det kommer att bli så tomt efteråt.

Mattias ville vara med på bild. Han vägrar ens prova tröjan. Han V Ä G R A R.. Han vet nämligen precis hur sådana där tröjor är och hatar dem intensivt säger han. Min hane är dominant, envis.. och alldeles alldeles underbaaaaaar..