Såhär ser mina bröst ut om man plattar ut dem.
Jag vet att vissa påstår att jag har sjuk fantasi och pubertal humor, men det var det första jag tänkte på när jag såg resultatet. Dagsverket är gjort. Dessa raringar är fyllda av mosade hallon, grädde och vaniljkräm. De ska jag ta med till jobbet igår och bjuda mina tre kollegor och de barn som är kvar på. Jag har visserligen en dag kvar i det kommunala fängelset efter det, men det är min underbara kollega Annikas sista dag innan semestern imorgon. Hon har stöttat mig, ställt upp, hjälpt mig och varit en klippa under de år jag jobbat där. Hon är en fantastisk människa, snabbtänkt med en giftig humor och väldigt duktig på sitt jobb. Jag hade aldrig stått ut en sekund på det där stället om det inte var för henne. Vi har haft många minnesvärda stunder tillsammans. Hon är värd sin vikt i guld människan. Jag kommer att sakna henne massor men vet ju att vi kommer att ses ändå efter att jag har slutat. Hon ska få en lite speciell present också men väntar med att skriva om den ifall hon läser.
Jag önskar jag kunde beskriva vad som EGENTLIGEN har skett på min arbetsplats, vad vi blivit tvungna att stå ut med, kämpa mot och hur det fått oss att må.. Men jag sparar det till ett bättre tillfälle... Det är liksom svårt att beskriva utan att folk ska börja tro att jag hittar på. Så pass absurt är det nämligen. Men det är den offentliga sektorn.. så varför förvånas jag egentligen? Well. 2 dagar kvar nu bara.
Tårta tårta.. I kylen där.. Säg vem som arbetslösast i landet är?
- Shit vilka stora bröst du har! Inte "Hej jag heter ****. Vad heter du?" utan "shit vilka stora bröst du har".. Jag hade inga planer på att gå ut igår men ödet ville annorlunda. Igår blev jag nämligen avtackad på jobbet. Jag blev totalt överraskad och hade verkligen inte väntat mig det. Misstänker starkt att det var mina två underbara kollegor Emma och Annika som styrt upp det hela. De höll ett litet fint tal och överlämnade en present och ett brev där de sammanställt ord om mig från alla kollegorna. Det gjorde mig verkligen rörd. Jag hade ingen aning om att det fanns så fina saker att säga om mig. Visserligen håller man ju käften om negativa saker när man ska avtacka någon.. men ändå. Eleverna har också varit hur söta som helst. Jag har fått fina brev och små presenter och teckningar. En hel klass har samlat in namnunderskrifter och gått till rektorn eftersom de vill att jag ska stanna. Att inte det kan påverka ett skit behöver inte de få veta, men för mig i hjärtat känns det riktigt fint att de uppskattar det jobb jag gjort. Jag har varit på väg att ta till lipen många gånger de senaste dagarna. Det är känslosamt helt enkelt. Jag kan verkligen inte påstå att jag har stormtrivts på mitt jobb och jag sticker inte under stol med att det känns en smula bittert att på grund av nedskärningar bli tvingad att sluta fastän jag tycker att jag jobbat hårt och gjort mitt bästa. Det har känts frustrerande att inte kunna påverka sin situation annat än via uppsägning och något rejält tack har jag inte erhållit av min chef. Men det har jag fått med råge från elever och kollegor. Det kändes verkligen jättefint och det är ju det som betyder något. Kontakten mellan människor. Gosh vad jag kommer att sakna dem!!!
Efteråt spontandrack jag två öl på en uteservering med en kollega utan en tanke på att gå på EllenF´s inflyttningsfest. Hon är rar. Det är inte det, utan när man inte hunnit tvätta håret på en vecka, är svettig, slutarbetad, osminkad och med stubbiga bayerska ben, så känns tanken på att komma i ordning lika enkel som att bestiga mount Everest. Dessutom är jag twice the size jämfört med alla i det klientelet. Ni som aldrig varit i min storlek kanske inte är medvetna om att det nästan ALLTID kommer att komma blickar eller kommentarer. Jag är medveten om det men det gör det inte enklare att hantera för det. Man får bestämma sig redan innan om man ska hålla käft för husfridens skull eller get even Steven och bli en partypooper.
Men efter tusen tjatsamtal från Jocke, Morgan och Mattias, lite nätpepp från härliga Carmen och det faktum att jag tröttnat på att ALLTID vara den som bangar, så gjorde jag ett försök i alla fall.
Dagens outfit: Städrock med säkerhetsnål, TT, leggings och snuttskor från Puma. Lärarinnebrillz från Chanel och Svampplockarparkas.
Så klart kom den. Kommentaren. -Shit vilka stora bröst du har. Efter det sa den unga fröken som kläckt grodan att jag inte skulle ta illa upp att hon sa så för hon tyckte att det är läckert med stora bröst. Jag orkade inte paja feststämningen genom att ge en lektion i god uppfostran och jag orkade inte ge mig in i en utläggning om djup versus yta. Jag släppte det. Bara så där. Visst. Jag har hört värre och tjejen menade nog väl... på sitt eget sätt men jag vill gärna bli presenterad innan jag får motta kommentarer om mitt yttre... som vilken annan homo sapiens som helst. Motviljan hos mig att hänga på Stureplan fick ytterligare några droppar vatten på sin kvarn om man säger så.
Men när vi kom till Solidaritet hade vi knäppt roligt. Vad spelar det för roll om det trasslar med jobb eller att man får höra sega kommentarer när man har vänner som är innerliga, kollegor som är underbara och en sambo som tycker att man är som allra sötast när man har PMS? Livet är helt ok trots allt. Ölen var svalkande och musiken medryckande. Tjohoooooo!
Mattias var ömsom Player ömsom cyborg... men ALLTID min.
Nästa gång jag går på fest ska jag ha på mig min t-shirt med dödskallar på vardera lök. Lika bra att vara förberedd. 
Bor du i lägenhet med många andra lägenheter runt din? Har du hörseln i behåll? Hade du lagt dig för att du ska orka upp till en ny krävande och TIDIG arbetsdag imorgon? Har du möjligen ett fönster eller en balkongdörr på glänt på grund av värmen? Hade du precis börjat segla in i ett fluffigt drömlandskap?
Drabbades du chockartat likt ett hjärtstillestånd i samma ögonblick som du höll på att somna in av ett kollektivt orgasmiskt avgrundsvrål som tycktes komma från samtliga lägenheter i huset samtidigt?
Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Måååååååååååååååååååååååååååhhhhhhhhhl!!!!!
Hur kan man engagera sig så överjävligt av något så fullständigt meningslöst? Att man tycker att det är roligt är en sak, men att andra tv-program ska utgå på grund av sporten eller att man alltid måste lyssna på eller se skiten rapporteras när man ser eller lyssnar på nyheterna.. wtf?
I synnerhet i radio där man inte kan se vad som sker.. "Ljungström spelar defensivt, passar till chippen som kontrar till Zlatan".. Alltså?
"..Och ut på catwalken kommer nästa skapelse, formsytt i thaisiden med handknypplade spetsar i en sagolik fushiaton. Kjolen har tre volanger och.."
Ja ni hör ju. Lika puckat.
Och varför VARFÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR får sporten sådan plats i samhället när majoriteten det gynnar är män? Varför skulle inte moderapporteringar få samma plats i radio? Direkt efter utrikes.. nu över till modet.
Jo för att samhället FORTFARANDE är patriarkalt.
Mode vore ju larvigt att sända kanske du tänker. Jaså? Varför? Vuxna män som leker låtsaskrig genom att putta in en boll i varandras mål och bli så engagerad av det att du kan ge någon som hejar på fel lag spö på stan är inte larvigt förstås?
Ja men det finns så mycket pengar i sporten faktiskt som driver en hel industri, kanske du kontrar med nu. Ja och kläder att ha på kroppen är det ju ingen som har så klart och modehusen i Paris får allmosor för att kunna gå runt va?
Massuppfitta mig rätt. Man ska kunna vara en fotbollsfanatiker och man ska kunna få vara lika fanatisk angående något annat.. MEN.. en sak ska inte få ta upp så stort utrymme utan att andra saker också ska få det. Not fair. Kulturnyheterna har införts. Ett steg i rätt riktning åtminstone.
I REST MY CASE.
Den sexigaste bruden i världen finns på mitt jobb. Och när hon har lunchrast så roar hon sig med att plåta sig själv. Svårt att låta bli när man är så het. Det är ju fullt förståeligt. Svårt att över huvud taget vara sexigare faktiskt.
Strikt skollärarinne-look med skev sängkammarblick och fläskläpp.
Don´t hate me ´cuz ya ain´t me
En riktigt utomordentligt ugly trollpacka som finns på jobbet. Så här ser hon ut.
Hon kommer att hänga i biblioteket för allmän beskådan.
- Remember kids.. It doesn´t matter if you´re ugly when you´ve got bling.
Jag känner mig så sexig, läcker, solbränd och utvilad.. Och ändå händer detta så fort jag kliver in över tröskeln på jobbet. What´s up with that?
Ont för även gott med sig. Jag har nu utvecklat förmågan att skrämma det levande dagsljuset ur barnen på jobbet samt närgångna fyllon på fester genom att rulla bak ögonen i huvudet och anamma samma sängkammarblick som vilken loj odöd som helst.
Det känns så befriande att komma hem till en svinstia efter jobbet. En del klagar på att de har så stökigt hemma. Det värsta man kan hitta hos dem är en och annan morrande dammråtta under soffan och en tom mjölkförpackning på diskbänken... Jag tröttnade på att det är jag som dammat hemma de senaste femtioelva gångerna så jag lät helt enkelt bli i förhoppning om att min sambo skulle få ett ryck när lägenheten blev en sanitär olägenhet.
But nooooooo...
Det resulterade i att jag nu sitter framför datorn och försöka uppbåda kraft att ta itu med skiten för nu pallar jag inte mer. Har du sett någon skön äventyrsfilm när huvudpersonerna finner en gammal bortglömd skattkarta eller bok på en dammig vind där ingen satt sin fot på flera decennier och lite coolt blåser bort dammet för att visa vilka eoner av tid som passerat sedan det var någon som sist berörde föremålet?
Så ser våra nattduksbord ut. Vi får astma snart.
Trevligt. Det var så länge sedan jag fick någonting.
