Hela natten lång!

Jag har försökt men det gick inte. Don´t try this at home kids. Jag har inget annat val än att köra en "all nighter". Fuck ebolaförkylning som fått mig att vända uppåner på dygnet. Fuck sommartid! Fuck morgonlärkor! Fattar ni vad ni ställer till med för oss B-samfundare? Ja ni vet vi som inte somnar framför TV:n. Vi som blir kreativa på kvällskvisten och åstadkommer massor under timmar då hurtiga Berta sedan länge ligger och dregglar på kudden. Vi som inte sällar oss till lemmeltåget svennebanan. Vi som tänker och grubblar. Vi som har ett alternativt sätt att se saker på. Det är inte sämre. Det är ANNORLUNDA än 9-5, volvo, radhus och husvagns/Thailandssemestrar.

- Det är bara att stiga upp samma tid varje morgon. Det handlar om disciplin. Du är väl bara lite lat?

Sug min feta!!! Har vi inte lämnat industrisamhället? Är det inte lite förlegat tänk? Och VEM har bestämt att allas dygnsrytm är exakt 24 timmar? Jag är övertygad om att sjukskrivningarna skulle minska, medellivslängden skulle öka, välmåendet skulle öka, arbetstillfällen skulle skapas.. Om svennebanan bara kunde tänka utanför sitt eget vitmålade muthafukkin staket!

Jag kommer att få hjärtinfarkt av det här. Spelar roll egentligen..? Min generation får ändå ingen pension.. och vi som pluggat en massa och kommit ut i arbetslivet lite senare än industriarbetar-Ingvar..?

HA HA HA HA HA ha ha ha ha haaaaaaaaaaaaa!!!!!!!

Bara att gilla läget. Det här kommer att vara ett ok jag får bära resten av mitt liv. Att vara en nattuggla. Vi är ju slöa och samhället hatar oss.

Har precis bryggt en kanna kaffe. Ska kolla en rysare nu och vara galet fräsch på jobbet imorgon (idag). Sådan tur att jag kommer "ha tid" att täcka traktordäcken under ögonen.. med concealer.. Den BÄSTA concealern.. snart..

Ingen rök i ögat utan eldigt smink

Amatörsminkskolan Infanterield presenterar sotiga ögon. Jag blev så inspirerad av en annan blogg och det är ju kanoners att få tips på bra produkter. Jag är inte sminkös eller make up-artist, men har en gång under yngre stenåldern knegat i sminkaffär och är barnsligt förtjust. BARNSLIGT! När helst jag är deppad funkar nytt smink i necessären bättre än prozac.. any time. Som idag då jag fortfarande är förkyld och jävlig, passade jag på att experimentera.

Från vänster: Ögonskuggspensel + en mindre skuggpensel som jag använder för brynen från FACE, ögonskugga "fiction" + kajal "jealous" båda från M.A.C, flytande eyeliner "onyx" + eyelinerpensel med hylsa från Laura Mercier och slutligen Voluminous ggr5 från L´oreal.

Kajalen från M.A.C är mörkt metallicgrön. Ögonskuggan och eyelinern har snarlik nyans med varandra, lite sotigt och obestämbart grågrön med skimmer. När jag i urtiden jobbade som modell ville sminköserna ständigt klibba på mig plommonlila ögonskugga eftersom det skulle "framhäva det gröna i mina ögon".. hävdade de. Lila är den värsta färg jag vet. På andra är det snyggt men jag känner mig erhört obekväm i det och oavsett vad experterna hävdar så känns det inte alls som att lila framhäver mina jack. Snarare tar det bort fokus från det gröna och allt man ser är istället två påträngande blåtiror. Jag kör mitt race. Än så länge är jag inte en 40-taggardesperado som fortsätter envisas med knallblå mascara fast det slutade vara trendigt för 20 år sedan. Vill du testa samma urtjusiga look? Gör så här:

1) Måla gnuggande in insidan av övre och undre fransraden med kajalen precis i franskanten. Lägg ögonskuggan över hela ögonlocket och tona/sudda uppåt/utåt och sudda lite under ögat från ögats mitt och ut från ögonvrån i samma form som ett kattöga.

2) Fyll ögonbrynen. Just nu kör jag faktiskt en vanlig brun kakeyeliner från Make up store, funkar prima. Först fyller jag brynet med torr skugga och fyller i det som blir otydligt med fuktad pensel.

3) Måla måsvingar med eyelinern längs med (och smält in den i) övre fransraden. När det inte är så kraftigt med färg kvar i penseln kan du måla undre ögonvrån också.

4) När eyelinern torkat efter någon minut är det dags för fransarna. Jag brukar "sicksacka" dem med mascaraborsten när jag målar dem. Det ger en fylligare effekt på glesa men hyfsat långa ögonfransar.

Om ögonlocken inte letat sig söderut skulle skuggan synas bättre, men jag är 33 och stolt.

Övriga sminkfavoriter som är underskönt ljuvliga och som får mig att se piggare ut än jag är: Moisturizing foundation "sunny beige" och secret concealer "undercover-2" från Laura Mercier. Dessa raringar kostar lite grann, men det är de värda. Eller.. Man har har ju ett val förstås, men förorts-spackling är inte min kopp vodka. Concealern är utrustad med spegel (perfekt att ha med sig och bättra på under dagen) och består av en krämig och en torrare del. Den är FAB! Den krämiga är perfekt under ögonen där den döljer istället för förstärker mina fina linjer ( vilket sämre concealers har en tendens att vilja göra) och den torra döljer plitor och röda näsvingar som genom trolleri. För hållbarare effekt- blanda!

Mitt favvorouge är nyansen "orgasm" från NARS. Says it all. Den har en perfekt blandning av rosa och aprikos med svagt gyllene skimmer i. Passar oss som känner oss som påskkärringar i för stark nyans alldeles perfekt. Gör kinderna lite rosiga bara.. som.. om.. man precis fått en... aning förhöjd puls. Samtliga härligheter illustreras nedan.

Nej.. Laura Merciers secret concealer har inte missat "finnen" på snoken.

Födelsemärke.

Malignt melanom? Hypokondri? Vem vet?

Ok.. det är nu jag förväntar mig spons..

Work in progress

Varsågod! En förhandstitt på tavlan jag precis har påbörjat. Jag vet att den nästan ser klar ut men just nu är den i på-tork-fasen. Ytterligare detaljer och skuggor tillkommer senare. Berättade om den i telefon för brorsan.

- Det ska bli en benig rätt så rosaröd enögd man med krullmustasch och skeva proportioner som sitter ihopklämd och stirrar på ett vinglas där hans ena öga kommer att flyta. Vad tror du om det?

- Sick!

Det är bra att brorsan alltid ställer upp som bollplank till mina idéer. Mattias däremot kan gå förbi när jag sitter vid staffliet utan att ens kasta en blick på vad jag håller på med och frågar jag vad han tycker får jag automatsvaret "fint" utan att han flyttar ögonen från dataskärmen till staffliet. Han är ingen vidare kritiker. Antar att måleri VERKLIGEN inte är hans grej. Ungefär som att bilar inte är min, men det vore kul om han åtminstone kunde anstränga sig och låtsas lite.

Jag har något envist äckelvirus som sitter halsen. Det smittar, så jag är hemma från jobbet.. och jag har tråkigt.. Så föddes idén till målningen.

Dags för alvedon.

Vad tycks? Här är det färdiga resultatet. Vänligen bortse från blixtskenet och oskärpan.

Äkta kärlek

Den slibbigaste bloggen på länge, kletig, smetig, vidrig, sentimental och klyschig. Men klyschor är klyschor eftersom de är sanna. Och den här bloggen är lite som en sagolikt vacker solnedgång då man tänker: Wow!! Spectacular! Det här måste målas av och visas för alla.. och så blir det bara hötorgskonst av hela skiten. Det som är ÄKTA vackert är svårt att återskapa i såväl bild som ord och folk som skriver om:" sin lilla prinsessa till dotter som är vackrast i heeela vida världen och gör ditten och datten, sin snuttiga kattunge Tussen som gör så galna små upptåg hela tiden, gullefnuttefästmannen som köpte en ros på alla hjärtans dag och fick mig att känna mig såååååå speciell.." och så vidare, brukar ge samma effekt som sjösjuka, bakfylla och måndagmorgon hos mig. Så risken finns att den här bloggen ger samma effekt på dig. För känslan är aldrig patetisk hos den som känner den. Det är utomstående som bedömer den som möjligt patetisk eftersom känslan inte är äkta för just honom eller henne. Nåväl..

Min bror. Det finns inget jag inte skulle göra för honom. Ta en kula? Finns ingen tvekan. När jag tänker tillbaka på mitt liv och barndomen kan minnet av att jag inte alltid varit ultrahygglig mot min lillebror svida. Jag önskar att jag aldrig hade varit dum mot honom ens den endaste lilla skitgång, dock är jag ingen moder Theresa och har aldrig varit, men på det stora hela tror jag att jag varit en helt ok storasyster. Jag minns när han föddes. Att jag blev så glad. Det sitter kvar än. Min lilla lillebror är inte så där våldsamt pytteliten längre. Faktum är att han är en rätt biffig pjäs. Här inte HELT olik en närkevariant av Bruce Willis.

Dessutom har pissruskan tagit samtliga vuxenpoäng av de man kan ta.. förlovning, bröllop, hus, volvo, barn.. Jag är inte i närheten, fast jag är sambo och pensionssparar. Alltid nåt.

I somras gifte sig min bror med sin Jennie. En helt fantastisk tjej med jordklotets största hjärta. Jag tog på mig att hjälpa till med att ordna brudens hår och smink samt hjälpa brorsan att hitta en najs stass. Här började det ruvas på planer. När jag övade frisyr och make på Jennie envisades jag med att försöka ta så många kort på henne som möjligt. Hon var inte så pigg på det. När vi övade frisyren var hon ju "osminkad och hade vidrig svett-tröja" och var inte alls så sugen på att vara fotomodell.

Say cheese, ja jag. Klick!

Samma plåga drabbade min bror när han provade sviden.

- Kom igen Simon, ställ dig sååå häääär och se inte så jävla stel ut. Dra ur pinnen ur arslet, föreslog jag.

- Vad spelar det för roll, undrade han.

Jag fick inte riktigt de bilder jag ville ha eftersom jag var rädd för att de skulle ana vad jag höll på med om jag blev alldeles för om mig och ikring mig. Det är ett under att de inte gjorde det.. Åtminstone hävdar de att de inte hade en aaaaaning. Jo tjena. Jag menar, de om några borde ju veta hur jag funkar. Så fort någon i släkten fyller jämnt brukar jag helt fantasilöst ge bort samma sak. Något som för mig är praktiskt taget gratis och som är något jag tillverkat själv. Det var ett himla meck med att få till det med tanke på att bilderna var tagna vid olika tillfällen, fel vinklar och i rysligt sexigt blixtsken. Tanken var att de på sin bröllopsdag skulle få ett bröllopsporträtt som såg ut precis så som de skulle se ut just då i gåva av mig. När jag väl fick till skisserna lossnade det och jag heltidsarbetade + målade + sydde en tärnklänning till mig själv. Jag sov inte på flera veckor... Men det spelar ingen roll för jag har inga vuxenpoäng.

Så slutligen var jag klar.

Nä nä.. Jag har ABSOLUT inte skrivit denna sentimentala smörja enbart för att få chansen att show off.

Det råkar vara som så att jag måste ta mig i kragen och måla lite oftare än en gång om året. Jag behöver inspiration och pepp. Därför skrev jag den här bloggen. För att peppa mig själv, för att få min bror och svägerska att peppa mig eftersom jag vet att de läser det här och SAMTIDIGT passa på att smöra lite. Jag älskar dem och deras son Melvin. Snart får Melvin en lillebror och faster Linda fick chansen att vara med på ett 3D-ultraljud som görs här i Stockholm. Vilken ära! Det var sjukt kul att få vara med. Ultraljudet är hur high tech som helst. Man ser ansiktsdrag och ALLT. Eller som läkaren, en australiensare, sa:

- Here you can see the pung. Congratulations! It´s a boy.. and here you have a MASSIVE snopp.

Ufot i Jennies mage såg ut som en klon av Melvin. Och med tanke på likheterna mellan Melvin och faster Linda, kunde man inte annat än att smälta vid första sneakpeaken på Melvins brorsa. Sweet gene pool... Fimpmon först, Gnällvin mitten, Binda sist.

Nä nu räcker det med smör. Men som frikyrkopastorn MattiasLek inne på finest.se skulle skriva: Glöm inte att uppmuntra de du har runt dig... eller.. äckla.. Same shit different day. Men vem är, handen på hjärtat, inte en sucker för weddings och äkta kärlek egentligen? I viken konstellation den än är? Kolla bara:

Chicagoschlager

Gårdagen började med en snabbvisit av mina päron som var på genomresa. Efter att ha virvlat runt som en städtant på speed, fikat och umgåtts, så infann sig ett vacuum efter att de hade åkt. Jaha? Lyan är spick and span. Vad ska vi hitta på nu då? Det är en förekomst som inte sker direkt varje dag. Knappt en gång i halvåret om jag ska vara ärlig. Så vi gjorde det vi alltid gör när vi inte har något att göra.. spela Chicago med en extremt läskig gaykortlek. Det går INTE att hålla pokerface. Den som vinner får en stjärna och den som torskar (jag) får som den förtjänar.. en hög med bajs.

Några timmar senare skulle ett gäng sköningar komma över och se schlager med oss. Bland annat härliga Muggas och söta EllenF. Jag fick även äran att träffa min nätkompis Tanja och hennes hane Joakim IRL. Egentligen ska man ju stämma träff på ett offentligt ställe första gången man möter någon man bekantat sig med på nätet i verkligheten. Det har man ju hört på efterlyst och insider så det räcker. Man ska ALDRIG lämna ut sitt riktiga namn, telefonnummer och adress. Ja, men nu har jag ju blonderats och intelligenskvoten är inte vad den alltid varit, så Tanja fick telefonnummer, adress, namn OCH portkod. ( Dessutom är EllenF en rätt pålitlig referens.) Jag gilladeTanja precis lika mycket som jag visste att jag skulle göra. Och våra hanar kunde äntligen få prata hål i varandra om motorer. Det känns som att jag vunnit högvinsten på kompislotteriet. Jag hade tänkt ge ett fint referat om kvällens helhet, om hur galna omvägar konversationerna irrade ut på, att min look för kvällen var sexy Amish men missförstods för rockabilly, att det är härligt att se vuxna män skratta tills de blir tomatröda och börjar gråta... Men faktum är att Tanja redan gjort det (och bättre) i sin blogg..

Saxat ur Tanjas blogg på finest.se:

- Linda Bentzings klädsel är som Ellos goes Britpunk. Vivianne Westwood måste få ett psykfall om hon ser det.

- Är det dreggel på Kristian Luuks svarta skjorta, nej det är nog bara glitter.

- Shit kolla Sannas händer. De går nästan två varv runt micken, det är läskigt med stora händer på tjejer, har nog en sjuk fobi mot det. Att de kommer efter en.

- Om Amy hottade upp sig lite, körde lite lolitalooken och blev en ny Vanessa Paris så skulle hon fan vinna direkt i Serbien.

- Tror Christer Sjögren är värsta pervot. Han är kinky as hell alltså. Han och Dr. Phil liksom. Stod bakom honom vid en bankomat och då hade han en flint som var sprayad med Spray on hair. Vaknar man upp med honom så har han typ blöjor och själv har man fläckar av spray on hair.

- lite gos med Kristian Luuk skulle jag kunna tänka mig. Eller BWO. Undrar om han verkligen har skjortor som inte visar bringan.

...är bara några av alla sjuka kommentarer som slängdes ut i schlagernästet Villa Backman under gårdagskvällen.

Fransoser

Fråga: Jag vet inte hur jag ska få en sådär härligt galen partystämning på min fest.

Svar: Hyr en fransos.

Igår såg jag fyra elitseriematcher i squash mellan intersquash och roslagen på kungliga tennishallen. Det var kul men platserna var dåliga. Jag är inte så galen i squash (än) att jag gärna vill se fyra matcher på raken inklämd på en liten plaststol utav fri vilja.. egentligen.. men jag förstod att alla skulle dra och äta något jättesmaskigt efteråt och DET ville jag inte missa.

Matcherna var tuffa att se på. När Mattias spelar brukar jag ha ont i magen när jag tittar. Nu var det inte lika illa eftersom han inte spelade igår. Dock går det inte att fly känslan av att spelarna på courten har superkrafter alternativt är väldigt VÄLDIGT nära döden. Det slutade två lika. Två av matcherna var fair game och de resterande två var piiiiiiiiiinsamma. Jag ville helt seriöst gömma mig bakom en skämskudde. Ett tag undrade jag om domaren gick på crack och om en av spelarna besatts av anden av McEnroe och Tysons ofödda barn.

Efteråt åt och drack vi gott och Christophe som är en bildad sportfåne berättade att han fastnat helt i Stieg Larssons trilogi och under vistelsen här i Sverige passat på att spana in en del ställen i Stockholm som är omskrivna i boken. Dessutom gillade han min nya hårfärg och kommenterade mitt tidigare mörkfärgade hår som "artificiell intelligens". Just gotta love him. När kvällen var över skjutsade vi hem fransoserna till Lidingö. Det busvisslades och "sittdansades" utav guds nåde i bilen. Värre partystämning än på Stureplan any time. Hyr en fransos för en dag. Gör underverk. Dessutom verkar de hyperaktiva. Jag skulle inte kunna spela squash, dricka alkohol, röka, äta mig proppmätt utan att däcka. Dessutom är de alltid snygga. Orättvisorna är stora i världen. Å andra sidan kanske detta inte gäller ALLA fransoser utan just bara de där två. I så fall ÄR de superhjältar.. och jag kan hyra ut dem mot en symbolisk summa som helt landar i MIN ficka.

Äntligen!! Hårfärg del 2.

Jag är blondin! Det tog sin lilla tid med avfärgningar och slingningar i badrummet.. sniffat i mig otaliga kemikalier.. stått med armarna i omöjliga vinklar.. gång på gång.. på gång. Nu är jag så nära det önskade resultatet som jag kan bli. Jag har längtat så efter den där honungsblonda/rågblonda färgen. För att inte tala om att få slappna av intellektuellt. Det kostar på att vara brunett. Nu kan jag äntligen få lägga skärpan åt sidan.

Laphroaig, brännskada och väteperoxid var helgens ledord. Att poppa popcorn till gästerna efter att en liter Laphroaig tömts var inte det klyftigaste drag jag någonsin gjort.. Men å andra sidan är jag inte brunett längre.

Jag är nöjd.