Monday, January 28, 2008

It´s my birthday and I´ll cry if I want to!

Jajjamänsan! Det är fantastiskt att min födelsedag (27/1) som tidigare varit förknippad med geniet Mozarts födelsedag nu transformerats till förintelsens minnesdag. Alla program på TV är en jättemunter orgie i elände och ett vältrande utan dess like i jordens största ondska ever och man ska vara fan så glad att man lever. Alltså, massuppfitta mig rätt. Det var vidrigt, är vidrigt och jag är glad att jag lever. Det är jag. I dagens hetsjakt efter evig ungdom och ångest över att inte passa in i det rådande skönhetsidealet som är max 20 bast, kan jag tänka mig att många som har passerat 30-årsstrecket får lätta svettningar och greppar botoxsprutan snabbare än någon hinner säga "PPM". Fan! 33 år! Men vad är alternativet till att fylla år? Ståplats i Nybroviken? Jordgubbe? Sova med änglarna? Bita i gräset? Kastat in handduken? Slutat röka?

Dött lamm har många namn.

Det kändes som en bra idé att fläska i sig lite fibrer i form av prinsesstårta. Har man ena foten i graven kan man lika gärna sluta oroa sig över dödlig fetma. Damn vilka snygga tårtor jag kan göra! Med assistens av min mamma blev den dessutom god också. Bara en sådan sak.

Så glöm nu inte bort att ålder bara är en siffra och att se till att glädjas över de små sakerna i livet.. Som en underbar helg med familjen och klämkäckt utrop från sambon:

- Åååååh så söööööta små gropar du har i låren!! *pusspusspuss*

3 comments:

Perny said...

Men att svara telefonen har du då inte lärt dig på alla dina 33 år! God jul på dig din gamla vinyl!

Anonymous said...

Men ring inte mitt gamla telefonnummer då knasboll! Den är det ingen som svarar i, likvärdigt med att skicka flaskpost eller använda brevduva. Ring nya numret! ;)

Perny said...

Men jag har ju inte något nytt nummer till dig :( ska jag ta det som en pik? messa mig det innan jag börjar gråta. maken blir så trött på mig då.