Infanterield: Inte som man tänkt sig

Igår blev det inte som jag tänkt mig men istället blev det bättre. Jag har en barndomsvän som jag fortfarande har kontakt med. Vi växte upp som grannar och gick i samma grundskoleklass. Hela 30 år har vi känt varandra. Delvis betyder det att det är dags att känna sig gammal och delvis är det coolt att ha hållt en vänskap levande så länge. Hennes förslag var att snofsa upp oss och gå ut och ta en drink på Josefinas bland det fina folket. Urbra idé tyckte jag tills dagen i ära kom och jag bara hade sovit två timmar, var ett svettigt vrak och helt utan energi. Liten ändring av planen. Istället för att svetta iväg så stannade vi hemma. Det var ju så galet varmt igår att det faktiskt var skönare i skuggan. Så innan hon kom tvättade jag håret. Tanken på att föna det och forma till det i den värmen (vilket jag i princip måste om jag vill visa mig bland folk såvida inte 80-tals-hemanent-look blir the new black..) gick bort. Återstår ett alternativ. Håruppsättning med blött hår. Jag vet verkligen inte hur jag gjorde men det blev bra och tog 2 minuter.

Pling! Epiphany 1

Damn! Vad ska jag ta på mig i den här värmen? Alla alternativ utöver födelsedräkt kändes hemska. Så kom jag på.. Jag hittade ju en topp som är tunn men dressy för ett kanonpris häromdagen. Just ja. Vissa människor tar på sig kjol när det är varmt. Jag har nog en sådan.

Pling! Epiphany 2

Stina dök upp med en härlig flaska rosé och såg ut att vilja dö vilken sekund som helst. Låna min dusch och ren handduk, föreslog jag. Kyl ner dig så kommer du att vara fit for fight igen. Sagt och gjort.

Pling! Epiphany 3

Nu visade det sig att vi var så uppklädda att vi lika gärna hade kunnat ta oss till Josefinas, men istället fyllnade vi till, klämde i oss glass med färska hallon och tog en promenad till Brunnsviken.

Varken hon eller jag ville först erkänna för varandra att vi blivit dragna på två glas rosé var.. Men vi avslöjade oss snabbt efter vägen.

- Är jag full eller strålar det värme just här?

- Öh.. Du är nog full.. eller vänta.. Power of suggestion, jag känner det också tror jag.. Eller så är jag full?

Jag vet inte om det var tack vare berusningen eller det faktum att jag inte hade mina glasögon på mig som gjorde att jag vågade mig upp på klipporna. Men det var en sagolik solnedgång och alla gånger värt det.. att sitta på skitig backe i vit kjol.

Pling! Epiphany 4

Självklart är inte Stina en höjdrädd hare som sin väninna. Hon den lilla hurtbullen har för vana att klättra betydligt högre än så. Så där satt vi alltså.. festklädda mitt i naturen, mådde pretty damn good och lyckades ta oss ner igen utan brutna ben, naglar eller annat väsentligt.